en ny bekantskap

För ungefär en vecka sen så vi fick jag en ny bekantskap. Jag satt och hade picknik i det gröna och bara njöt av den sköna sommarkvällen.
Plötsligt så kom det en kråka promenerandes på vägen nedanför. Hen tittade upp på mig och traskade sedan runt mig i cirklar. Hen kom ganska nära och blev nog sugen på min kycklingklubba.  Jag  pratade med den och den tittade på mig. När jag ätit upp så kastade jag lite rester till kråkan som glatt satte näbben i kycklingbenet. Näbben blev så full att det inte gick in mer, men den tryckte in ännu mer. Då såg jag att de har som en liten kräva på halsen. Jag sa att snart kräks du om du fyller på mer. Grässtrån hade också kommit med. En bit till sen flög den upp i ett träd och spottade ut och åt upp.

Efter en sstund så kom hen tillbaka. Jag vet inte hur man ser skillnaden på en hona och en hanne. Den var ganska stor så jag döpte den till Kråkis. Kråkis tog nu och hackade i kycklingbenet så det knakade och åt upp de bitar som lossnade och gav sig inte förrän det var uppätet. 

Vi satt där och språkades, ja eller rättare jag språkade och den kråkade.  Kråkis var inte helt nöjd utan tog sig närmare mig för att kolla om det fanns något som jag gömt. Jag hade förkarat att det var slut, men blev tydligen inte trodd...  Det var bara kycklingpåsen kvar så doften sa något annat i dens näbb.

Jag gick och la soporna i bilen och när jag  kom tillbaka så satt Kråkis på min filt och såg väldigt förvånad ut. Jag försökte förklara att det faktiskt var slut, han tittade lite surt på mig.
Jag tog fram en banan och kastade en bit till kråkan. Då tittade han nästan förnärmat på mig som om Kråkis blev förnärmad. Som om den ville säga att jag är inte vegetarian din dummer...



Efter en stund så gick Kråkis sin väg, insåg till slut att det inte fanns mer. Och jag som trodde att jag hade fått en ny kompis...

 

Kommentera gärna: